Nu ska jag berätta om min pappa :(
Min pappa var som sagt alkolist och han drack varje dag,jag bodde med min mamma och mina 2 syskon Madde och Nadja ch våra hund Troja.Han dog år 2008 alltså när jag var 9 år.det finns så mycket minnen med honom det skulle bli ett jätte långt inlägg om jag skrev allt men jag ska försöka skriva så detaljerat som möjligt.
Jag vaknade på morgonen jag åt frukost jag fixade mig jag skulle gå och möta en kompis vi skulle till ica och panta pettflaskor när vi kommit hala vägen så ringer min telefon,det är min mamma hon låter ledsen och allvarlig,hon säger att det har hänt någon och jag tror genast att morfar har dött eftersom han var väldigt sjuk men det var inte han jag fråade om det var mormor,någon av mina mostrar,madde eller nadja men det var ingen av dom jag gick hem min kompis väntade utanför huset mamma säger pappa har dött,först trodde jag att dom skojade men det visade sig att dom inte gjorde det jag fick en stor chock jag började gråta,skrika och slå i väggen,mamma förde bort mig la mig i hennes famn,vi skulle gå till min moster och träffa polisen vrf vet jag inte vrf vi gick hem just till henne,men polisen var där jag grät jätte mycekt men dom sa att det inte gjorde något vi pratade med dom i flera timmar tillslut gick dom.Jag och mamma stannde lite till hos moster vi pratade om pappa och alla minnen.Sen när vi gick hem till oss så var nadjas kille david där,vi gick till pizzerian oc åt ingen hade lust att göra mat men ingen åt något alla satt bara och peta i maten som om det vore förgiftat sen när begravning kom så hade jag ingen lust att vara ledsen jag vile inte gråta längre men min tårar gick inte att sluta jag kunde inte skratta på flera veckor och dagar till jag kom tillbaka till min skola där alla min underbara vänner fanns dom hjälpte mig men för varje dag så blev mer starkare jag samlade mig gick till skolan jag svarade på folks frågpor men innerst inne jag var helt trasig hade ett STORT hål i härtat men det läker sakta och nu så har jag det bra!
Jag vaknade på morgonen jag åt frukost jag fixade mig jag skulle gå och möta en kompis vi skulle till ica och panta pettflaskor när vi kommit hala vägen så ringer min telefon,det är min mamma hon låter ledsen och allvarlig,hon säger att det har hänt någon och jag tror genast att morfar har dött eftersom han var väldigt sjuk men det var inte han jag fråade om det var mormor,någon av mina mostrar,madde eller nadja men det var ingen av dom jag gick hem min kompis väntade utanför huset mamma säger pappa har dött,först trodde jag att dom skojade men det visade sig att dom inte gjorde det jag fick en stor chock jag började gråta,skrika och slå i väggen,mamma förde bort mig la mig i hennes famn,vi skulle gå till min moster och träffa polisen vrf vet jag inte vrf vi gick hem just till henne,men polisen var där jag grät jätte mycekt men dom sa att det inte gjorde något vi pratade med dom i flera timmar tillslut gick dom.Jag och mamma stannde lite till hos moster vi pratade om pappa och alla minnen.Sen när vi gick hem till oss så var nadjas kille david där,vi gick till pizzerian oc åt ingen hade lust att göra mat men ingen åt något alla satt bara och peta i maten som om det vore förgiftat sen när begravning kom så hade jag ingen lust att vara ledsen jag vile inte gråta längre men min tårar gick inte att sluta jag kunde inte skratta på flera veckor och dagar till jag kom tillbaka till min skola där alla min underbara vänner fanns dom hjälpte mig men för varje dag så blev mer starkare jag samlade mig gick till skolan jag svarade på folks frågpor men innerst inne jag var helt trasig hade ett STORT hål i härtat men det läker sakta och nu så har jag det bra!
Kommentarer
Emma
Men lilla gumman?! :o Herregud, vilken historia.. Vad stark du är! Kämpa på! Jag finns på bloggen om du vill nått. Även fb @Emma Larsson (Djurgårn)
Ha det super bra! Kramkram
Trackback